Ksanet
Habte

Sociala medier kan vara ett verktyg för att skapa förändring genom att lyfta röster och perspektiv som sällan hörs. Ksanet Habte använder Instagram och Facebook för att prata om psykisk ohälsa ur svarta kvinnors perspektiv.

KSANET HABTE, 29 år
Uppvuxen i Göteborg, bor i Stockholm.
Grundat nätverket FIORI som jobbar för att bredda bilden av psysisk ohälsa.

Beräknad lästid: 10 minuter

Att utbrändhet ökar bland unga kvinnor och tjejer har fått mycket uppmärksamhet dem senaste åren. Psykisk ohälsa har lyfts som en viktig samhällsfråga, men debatten har ofta saknat fler perspektiv. Det märkte Ksanet Habte när hon själv blev sjukskriven för utmattning 2018.
— När jag blev sjukskriven mådde jag jättedåligt. Jag var bara hemma och kände att jag ville prata med andra kvinnor som hade gått eller gick igenom samma sak. Jag vände mig till nätet då jag inte hade fysisk ork att träffa människor. Där hittade jag jättebra grupper, men kände också att det var många perspektiv som jag lever med som inte tog plats i dem här grupperna.

Ksanet är född och uppvuxen i Gamlestaden och Olskroken i Göteborg och har ursprung i Eritrea. Som svart kvinna med föräldrar från den afrikanska kontinenten kände hon ett behov av att prata om utbrändhet och psykisk ohälsa från flera aspekter än bara könsidentitet.
— Jag tyckte att det var jättekonstigt att det inte fanns grupper där dem här sakerna kunde diskuteras, för jag tänker att jag inte är den första kvinnan som blivit utmattad som lever i den världsbilden. Då bestämde jag för att starta en grupp själv.

Oktober 2018 skapade Ksanet nätverket FIORI, som först började som en separatistisk Facebookgrupp där svarta kvinnor kan prata med varandra om psykisk ohälsa. Nu har FIORI, som betyder “blomma” på hennes modersmål tigrinja, vuxit till att inkludera en bredare grupp.
— Nu är det inte bara bundet till kvinnor. Det är perspektiv som migration, utanförskap, identitet, mellanförskap, rasism och andra saker som kan få dig att bli väldigt utmattat som vi aldrig diskuterar i Sverige.

För att nå fler personer startade Ksanet också ett Instagramkonto som är öppet för alla att följa.
— Jag ville förstå vad stress och psykisk ohälsa är, så jag började läsa på själv för jag hade heller inte så mycket kunskap om det. Så jag kände att den här informationen som jag nu får ta del av vill jag dela med mig av. Facebook kanske inte är rätt plattform att göra det, då blev det naturligt att det blev Instagram. Där kan jag styra själv och posta flera inlägg om dagen om jag vill.

Även om ett Instagramkonto finns, som är mer för det offentliga samtalet, så ser Ksanet ett värde i att behålla den separatistiska Facebookgruppen.
— Det ska finnas en grupp där vi kan diskutera, ställa frågor och prata. Jag har inga planer på att ta bort den. Om du som svart kvinna vill prata med andra svarta kvinnor om psykisk ohälsa vet du att det finns en Facebookgrupp. Innan fanns det inte. Även om den inte är superaktiv varje dag så finns det en plattform du kan vända dig till – det tycker jag är jätteviktigt.

Jag har träffat främlingar som har blivit mina vänner.
Ksanet Habte grundade nätverket FIORI hösten 2018.

Hur gick det till att starta nätverket?
— Jag tänkte först att det bara är jag som överdriver, det kanske inte alls behövs, men när jag väl bestämde mig så gjorde jag det bara. Då tänkte jag, om jag träffar på en, två eller tre personer som kämpar med samma saker som mig så har vi alla fall hittat varandra.

Hur har responsen varit?
— När jag väl startade så var responsen väldigt bra och den är fortfarande positiv. Det är också det som har fått mig att fortsätta för jag ser att det behövs. Sen har jag också dagar då jag inte orkar, men min övertygelse är att det hjälper så många människor. Jag har inte heller alla svar och lär mig också jättemycket av att träffa, nätverka och dela saker med andra människor.

Vad vill du belysa med FIORI?
— Två saker; den första är att bryta den tystnadskultur som finns inom gruppen. För det finns ganska mycket tystnad, skam och okunskap. Den andra är att utbilda majoritetssamhället. Att få majoritetssamhället att se att det finns människor som lever med dem här perspektiven och går in i väggen på grund av det. Vi måste också förstå och ha det i åtanke då vi möter de här grupperna dagligen.

Vad mötte du för utmaningar?
— Jag minns när jag började så fick jag höra “vi pratar inte om psykisk ohälsa, hur ska du få människor att prata om det? Hur ska främlingar prata om det här när vi inte ens pratar vänner sinsemellan?” Det fattade jag så klart men det ska inte vara ett hinder för mig. Jag har märkt att det krävs bara att en person börjar sen tror jag att andra människor släpper den garden och bara kan få vara.

— Det har tagit tid. Jag har ju haft plattformen i två år, så jag har varit noga med att säga att nätverket får växa i sin takt. Jag skyndar och stressar ingenting. Det får växa så som det är menat att växa. Jag tror att den inställningen har varit väldigt nyttig och gjort att det har blivit så grundat som det är idag.

"Att träffa likasinnade personer peppar mig. Det ger mig mycket styrka."

Hur tog du dig igenom utmaningarna?
— Jag tänkte att jag pratar ju om det. Så om jag gör det så kan ju alla. Jag vill inte lägga andras osäkerheter på mig, även om jag förstår var de kommer ifrån. Vi kan bryta det, vi har ändå eget ansvar att bryta det. Bara för att vi inte pratar om det betyder det inte att vi aldrig ska prata om det.

Trots att det ibland kunde kännas ensamt, så fick Ksanet oväntat stöd i att starta nätverket.
— Jag har aldrig varit en sociala medier-tjej. Jag har aldrig förstått det här med sociala medier, att en kan lära känna människor där och få nya vänner, men med det här kontot har jag fått nya vänner som också brinner för det här. Vi kan prata om det här och stötta varandra. Jag har träffat främlingar som har blivit mina vänner.

Hon lyfter hur viktigt det är att vara runt människor som förstår och delar ens intresse.
— Att träffa likasinnade personer peppar mig. Alla som jag umgås med kanske inte har det här intresset. Jag har haft workshops eller träffar där vi kanske är 15 tjejer och den energin du får av att träffa andra människor som har sina historier och en kan sitta och prata och stärkas i det, är väldigt fint. Det ger mig mycket styrka.

Vi lever i ett samhälle där vi har så mycket resurser och verktyg att kunna göra vad som helst.
"Det ska inte gå så långt att en blir utmattad."

Vad för stöd hade du önskat att du hade fått?
— Eftersom jag startade FIORI när jag blev sjukskriven med utmattningssyndrom så hade jag kanske önskat att man jobbar mer i förebyggande syfte. Det ska inte gå så långt att en blir utmattad. Jag var sjukskriven i ett år och hade rehabilitering i ytterligare ett år, så det var en väldigt lång väg där jag också mådde väldigt dåligt. Absolut, det här nätverket skapades från det och jag försöker alltid se saker på ett positivt sätt, men jag hade inte velat gå igenom en sådan traumatisk upplevelse om en kan hindra det.

Ksanet önskar också mer diskussion om psykisk ohälsa, speciellt bland minoritetsgrupper.
— Jag kommer ifrån en kultur som kanske inte har den kunskapen, men jag känner att vi, som har tillgång till två kulturer, är en generation som kan bryta det. Jag tycker att vi ska ta det ansvaret och göra det bästa vi kan göra och kanske inte gräva så mycket i vad som var dåligt och gick fel tidigare. För dem andra kanske inte visste bättre och då kan en inte göra på ett bättre sätt, men vi vet bättre och kan göra bättre. Vi lever också i ett samhälle där vi har så mycket resurser och verktyg att kunna göra vad som helst.

Hon ser sociala medier som ett sätt för människor som tillhör en minoritet i Sverige att göra sina röster hörda.
— Sociala medier är ett jättebra verktyg där vi kan ta plats, bilda opinion och få människor som aldrig har lyssnat på oss att lyssna på oss. Jag gillar att folk tar den platsen och äger sina frågor.

Det är många olika separatistiska grupper och sociala medier-konton som har startats under dem senaste åren, men exakt hur en går tillväga med att göra det fick Ksanet lista ut själv.
— Jag känner inte människor som jobbar med att starta plattform på sociala medier, så jag fick lära mig på egen hand. Jag hade önskat att jag i ett tidigt skede hade träffat människor som kanske inte jobbar med samma sakfråga som mig men att det fanns en grupp där man kan peppa varandra. Det hade jag inte i början utan fick det i efterhand.

Hade du några förebilder alls?
— Inte riktigt och det är för att mitt konto handlar om psykisk ohälsa. Det är ett tabubelagt ämne som är skamligt att prata om. Vi har många separatistiska grupper för svarta personer där vi pratar om rasism och diskriminering och hur det får oss att känna. Det är jättebra, men det är sällan vi ger oss utrymme att prata om hur vi faktiskt mår. Självklart, jag hade aldrig kunnat starta en separatistisk grupp om jag inte hade sett att det faktiskt funkar och finns, men jag vill prata om hur vi mår.

— Vissa saker är mer accepterat att säga att en mår dåligt av. Blir en utsatt för en rasistisk attack får du säga att du mår dåligt av det, men att säga att du är deprimerad för att livet inte blev som du tänkte dig, det säger en inte. Vi ska kunna prata om ditt mående precis som vi pratar om vädret. Det ska vara normaliserat att prata om jobbiga saker. Vi är en grupp människor som inte har gett oss själva, och vi har aldrig fått, tillåtelsen av omvärlden att kunna läka och vi behöver det. Det ska inte behöva gå i arv.

Vad har du för tips till andra unga kvinnor och tjejer som vill starta ett nätverk?
— Våga tro på dig själv, din idé och glöm inte syftet. Jag tror att en lätt kan dras in i så många olika saker, men glöm inte din grundidé, varför du gör det; det är jätteviktigt.

— Jag har ofta fått höra “hur tänker du här?”. Många anser att psykisk ohälsa bara är för vita svenskar, att det bara händer vita människor och inte svarta människor. Jag blir jätteprovocerad av såna saker. De ser inte själva syftet med varför jag gör vad jag gör. Därför menar jag att en inte får glömma bort sitt syfte, då många människor kommer tycka att det är onödigt och många kommer tycka att det är jättebra och att du borde satsa på tusen grejer.

Jag är väldigt, väldigt glad och stolt över att jag vågade.
"Våga tro på dig själv, din idé och glöm inte syftet."

Hur kan separatistiska plattformar skapa förändring?
— De är till för att du som tillhör gruppen ska kunna prata och diskutera med människor som bara fattar. Pratar en om vissa frågor i andra offentliga rum så blir det lätt att du måste utbilda och få motfrågor. Vilket inte är fel, men du vill inte alltid utbilda. Ibland är du trött och bara vill prata ut, då är det mycket skönare att göra det med människor som bara förstår och du känner att du får något av konversationen, växer och känner dig inspirerad.

— Det är viktigt att få den möjligheten och utrymmet att andas ut och vara. De gångerna en har ork så kan en utbilda människor, men det ska vara på dina villkor. För du sätts i positionen att utbilda när du egentligen inte orkar, men gör det ändå.

Ksanet upplever många andra fördelar med separatistiska forum.
— Det stärker dig som person och du behöver det för att ladda på energi och inte bara pumpa ut energi. Du får också känna att du inte är ensam, vilket är jätteviktigt.

Som initiativtagare till ett separatistiskt nätverk känner hon också sig stärkt och vittnar om hur det har påverkat henne.
— Det har hjälpt mig jättemycket. Jag känner att jag hade ett liv innan och ett liv efter. Det livet jag har fått efter är så mycket bättre för jag känner att jag är sann mot mig själv. Jag står för vem jag är, vad jag har gått igenom och jag är också tacksam och glad att jag har kunnat ge det till andra personer också. Jag är väldigt, väldigt glad och stolt över att jag vågade.

— För tre år sen hade jag aldrig vågat prata om hur jag mår; nu kan jag göra det med vem som helst. För min egen del är jag väldigt stolt över den personliga utvecklingen jag har gjort. Jag känner att jag är så mycket mjukare. Jag känner så mycket mer ödmjukhet och det är en känsla jag inte riktigt kan sätta ord på men jag märker själv hur det har förändrat mig i alla aspekter av livet.

Hur vill du fortsätta med FIORI och ditt arbetet?
— Jag brukar inte sätta upp mål, men jag vill fortsätta med plattformen och ge andra plats att kunna dela sin historia. Ha fler workshops och samtalsträffar där vi kan stärkas som grupp. Även fast plattformen växer så har syftet och den inre kärnan inte ändrats. Det har varit min prioritering sen första början att det som sker med plattformen ska gynna gruppen.

Har du några sista ord eller tankar?
— När en startar något tänker en kanske att en måste starta en förening, att det är så en bildar opinion, men jag tycker att vi går mot en tid där de klassiska sätten inte behöver vara de enda eller bästa sätten. En kan starta så mycket på så olika sätt, så en behöver inte känna pressen att starta en förening för att det har varit så innan. Nu med sociala medier och allt annat så finns det mycket saker du kan göra.

Följ FIORI på Instagram @fioriswe!